|
|
|
|
|
|
|
|
|
Exempel från Nyckelområde 2: Värdegrundsbaserad undervisning
|
Huvud-kriterier
|
1. Rättigheter och skyldigheter
|
2. Aktiv delaktighet
|
3. Att värdesätta mångfald
|
Europarådets beskrivning av demokrati-undervisning
|
Principer för demokrati och mänskliga rättigheter uttrycks i läroplanen
|
(a) elever har vissa rättigheter att bestämma vad de vill studera
|
(b) Hänsyn tas till olika
|
(a) Läroplanen är adekvat för alla elever
|
(b) Läroböckerna måste vara opartiska
|
(c) Utbildningen är tillgänglig för alla på lika villkor
|
Nivå 1
|
Läroplanen saknar uttryck för demokrati och mänskliga.
|
Ämnesinnehållet regleras i detalj av centrala myndigheter.
|
Lärarna väljer undervisningsmetoder.
|
Läroplanen syftar till konformitet.
|
Läromedlen framhåller den dominerande gruppen som norm och minoritetens värderingar som avvikelser..
|
Ansökningar från minoritetsgrupper välkomnas men uppmuntras inte..
|
Typisk kommentar
|
“Vår uppgift är att lära barnen läsa och skriva. Resten är föräldrarnas sak.”
|
“Valet av ämnesinnehåll bör skötas av experter””
|
“Lärarna når bättre resultat när de får använda sina egna metoder”
|
“ Vad landet (skolan) behöver är ordning, inte kaos”
|
“ Man måste ta seden dit man kommer”
|
“Vi tar emot ansökningar från minoritetsgrupper.”
|
Nivå 2
|
Principer för undervisning i demokrati och mänskliga rättigheter omnämns i läroplanen men inte som tvingande bestämmelser..
|
Eleverna ges tillfällen att framföra sina åsikter.
|
Eleverna får välja mellan vissa arbetssätt som läraren valt ut.
|
Man tillstår att särskilda behov förekommer. En avvikande kulturell bakgrund ses som ett handikapp som kan kompenseras. Vissa åtgärder vidtas för att hantera mångfald.
|
Läromedel med fördomar kan förekomma men man bortser från olämpliga delar..
|
Skolan påstår sig välkomna sökande från minoritetsgrupper men man arbetar inte aktivt för att främja och inkludera mångfald.
|
Typisk kommentar
|
“Det här är en fin del av vår läroplan. Den är som poesi.” ”
|
“Det är lättare att upprätthålla ordningen om man later eleverna framföra sina åsikter.”
|
“Vi låter alltid eleverna bestämma i vilken ordning de vill göra uppgifterna.”
|
”Jag har då inte sett någon diskriminering i min skola.”
|
“ vi har inte råd med nya böcker bara för att de kanske retar upp någon. Jag master priority annatto.”
|
“Vi gör vårt bästa. Om det inte passar föreslår jag att de väljer någon annan skola.”
|
Nivå 3
|
Demokratisk fostran och mänskliga rättigheter finns uttryckta i läroplanens inledning och ses som grundläggande för all undervisning. Lokala styrdokument betonar vikten av respekt för mänskliga rättigheter.
|
Lärarna uppmuntras att involvera eleverna i lärandeprocessen. Lärare och elever planerar tillsammans. Det finns utrymme för individuella val.
|
Läroplanen lämpar sig för alla elever.
|
Vinklade eller partiska läromedel tillåts inte.
|
Skolan identifierar och uppmärksammar de framsteg och unika kulturella egenskaper som uppvisas bland minoritetsgrupperna.
|
Typisk kommentar
|
“Vi tror starkt på respekt för alla i skolan.”
|
“Att hjälpa eleverna att välja ämnen själva är bästa sättet att få dem motiverade.”
|
“Eleverna presterar bättre när de när de får välja sina egna metoder.”
|
“När eleverna har gått I den här mångkulturella skolan har de fått unika kompetenser som blir mycket värdefulla i framtiden.”
|
“Jag kontaktar förlaget i dag och kräver att få pengarna tillbaka.”
|
“I vår skola uppmärksammar vi alltid stora högtider.”
|
Nivå 4
|
Demokrati och mänskliga rättigheter är synliga inte bara i tryckta planer utan också som grunden för hur skolan drivs. Skolans etos bygger på och genomsyras av jämlikhet och respekt för mänskliga rättigheter, och skolans ledare framstår som levande exempel på detta.
|
Eleverna betraktas som exporter på sitt eget lärande.
|
Skolledarna visar i ord och handling en respektfull och öppen attityd till mångfald.
|
Om det inte finns värderingsfria texter att tillgå utvecklar skolan eget material.
|
Att lära sig hantera mångfald ses som en värdefull extra kompetens – för alla elever och lärare.
|
Typisk kommentar
|
“Om någon blir respektlöst behandlad i min skola släpper jag allt jag har för händer och ingriper direkt.”
|
“Eleverna är experter på sitt eget lärande och kan lära oss lärare en hel del också.”
|
“Hur kan vi lära av varandra och växa tillsammans?”
|
“Gör-det-själv är bättre än dåliga böcker.”
”Demokrati betyder att vi kan producera eget material.”
|
“Nu börjar vi förstå vad som menas med inkludering och mångfald.”
|
Varje nyckelområde kan läsaren sedan studera i såväl formella som informella sammanhang och välja arbets- och angreppssätt för att öka det demokratiska inslaget i verksamheten: Formella sammanhang är t ex skolledarens officiella ställning, relationen till skolans lokala styrelse, personalmöten och elever. Exempel på viktiga informella sammanhang är t ex skolledarens personliga inställning, informellt umgänge utanför tjänsterummet, dagliga administrativa rutiner och konfliktlösning. Man kan alltså analysera ledarrollen eller värdegrundens plats i undervisningen ur flera formella och informella perspektiv för att komma fram till hur demokratisk den egna skolan verkligen är.
Följande exempel är hämtat från nyckelområde 2: Värdegrundsbaserad undervisning
Det homogena samhället tillhör en förgången tid, om det överhuvudtaget har funnits. Genom historien har det allmänna skolväsendet varit ett maktens verktyg för att överföra vissa värderingar till undersåtarna. Så är det fortfarande, men de värden vi i ett demokratiskt samhälle vill överföra till yngre generationer fastställs och upprätthålls öppet och via demokratiska processer. Detta kapitel behandlar i första hand värden som demokrati, mänskliga rättigheter och respekt för olikheter och hur dessa värden avspeglas i formella och informella sammanhang i skolan. Stor uppmärksamhet riktas mot elevernas studieresultat i dag, men vi får inte glömma skolans andra viktiga roll: att främja de värderingar och sociala kompetenser som krävs för fredlig samexistens i den moderna globaliserade världen.
När du väl har definierat utifrån den tidigare analysen hur långt du har kommit i fråga om att överföra demokratiska värderingar i din skola så kan du här finna goda råd om hur du går vidare.
|
|
|
|
Steg 1:
Personalens uppdrag är begränsat till att undervisa och upprätthålla ordning i klassrummet. Formella kunskaper och färdigheter kommer alltid före attityder och värderingar. Personalmöten används för att reda ut formella och teknisk/praktiska frågor.
|
Pröva det här:
Ändra dagordningen: Vidga perspektivet till andra frågor såsom etiska dilemman som alla lärare stöter på. Du kan också ge personalen hemläxa till mötet: Att läsa en artikel om ett specifikt ämne, att beskriva en etiskt svår situation de stött på, eller att skriva ned sin personliga ståndpunkt i en fråga, t ex hur man kan minska skolket.
|
|
|
Steg 2:
Personalmötena används även till att öka kompetensen, t ex med input från experter: Vad är det som händer i världen utanför skolan och som påverkar våra värderingar? Du försäkrar dig om att personalen är uppdaterad om vad som händer i värden omkring, i synnerhet om förändringar i värderingar och sociala mönster.
|
Pröva det här: På grundval av de allmänna kunskaper personalen har om pågående skiftningar i värderingar och socialt liv i allmänhet kan personalen fokusera på förståelse och förebyggande insatser i stället för kontroll och sanktioner. Personalmötena behöver inte användas till att lösa enkla administrativa eller praktiska problem; folk tar sitt ansvar och löser dessa utan din hjälp..
|
|
Steg tre:
När nu rutinfrågor och regeltolkning inte längre upptar tiden blir värden och mål de dominerande frågorna på dagordningen. Det är viktigt att du, i din egenskap som ledare, har tagit dig tid för reflektion och studier så du kan vara en källa till trygghet och inspiration för din personal.
Personal, elever och skolledare arbetar tillsammans med att utforma skolans etos. Avsiktsdeklarationen är känd och delad av alla.
Du ser till att undervisningens utformning och innehåll överensstämmer med demokratiska värden och mänskliga rättigheter.
|
Det tål att upprepas: Goda avsikter i skrivna dokument är av föga värde om inte skolledare och personal ofta och i vardagliga situationer bevisar att det som står i de formella dokumenten verkligen gäller.
Korridorprat/dagligt umgänge
Att vara skolledare är, liksom de flesta chefsuppdrag, delvis ett ensamarbete och innebär alltid en risk att man alienerar sig från personal och elever.
Print 
Send 